-
1 posca
pōsca, ae f. [ poto ]напиток из воды, уксуса и яиц Pl, CC -
2 posca
pōsca, ae, f. (zu pōtus), der aus Wasser, Essig u. geschlagenen Eiern bestehende gewöhnl. Trank des gemeinen Mannes u. Soldaten, die Limonade, Plaut., Cels. u.a.: Plur. olera atque escae et poscae, Plaut. truc. 610. – Nbf. pusca, Gargil. de pomis § 5. Veget. mul. 2, 28, 14; 3, 48, 8 u. 5, 39, 2.
-
3 posca
pōsca, ae, f. (zu pōtus), der aus Wasser, Essig u. geschlagenen Eiern bestehende gewöhnl. Trank des gemeinen Mannes u. Soldaten, die Limonade, Plaut., Cels. u.a.: Plur. olera atque escae et poscae, Plaut. truc. 610. – Nbf. pusca, Gargil. de pomis § 5. Veget. mul. 2, 28, 14; 3, 48, 8 u. 5, 39, 2. -
4 posca
[st1]1 [-] posca, ae, f.: oxycrat (un breuvage acide). [st1]2 [-] Posca, ae, m.: Posca (surnom romain).* * *[st1]1 [-] posca, ae, f.: oxycrat (un breuvage acide). [st1]2 [-] Posca, ae, m.: Posca (surnom romain).* * *Posca, poscae. Plinius. Buvette, Vin de despence qu'on fait, ou une mistion qu'on fait en medecine d'eaue et de vinaigre. -
5 Posca
1.posca ( pusca, Veg. Vet. 2, 48), ae, f. [perh. poô, poto], an acidulous drink of vinegar and water, Plaut. Mil. 3, 2, 23; id. Truc. 2, 7, 48; Cels. 4, 5 fin.; Plin. 27, 4, 12, § 29; 28, 5, 14, § 56; Scrib. Comp. 46; Suet. Vit. 12; Spart. Hadr. 10; cf.: posca, oxukraton, posis, Gloss. Philox.2. -
6 posca
1.posca ( pusca, Veg. Vet. 2, 48), ae, f. [perh. poô, poto], an acidulous drink of vinegar and water, Plaut. Mil. 3, 2, 23; id. Truc. 2, 7, 48; Cels. 4, 5 fin.; Plin. 27, 4, 12, § 29; 28, 5, 14, § 56; Scrib. Comp. 46; Suet. Vit. 12; Spart. Hadr. 10; cf.: posca, oxukraton, posis, Gloss. Philox.2. -
7 posca
сущ.разг. кислятина -
8 posca
f.mixture of vinegar and water, formerly given by way of refreshment. -
9 pusca
1.posca ( pusca, Veg. Vet. 2, 48), ae, f. [perh. poô, poto], an acidulous drink of vinegar and water, Plaut. Mil. 3, 2, 23; id. Truc. 2, 7, 48; Cels. 4, 5 fin.; Plin. 27, 4, 12, § 29; 28, 5, 14, § 56; Scrib. Comp. 46; Suet. Vit. 12; Spart. Hadr. 10; cf.: posca, oxukraton, posis, Gloss. Philox.2. -
10 φούσκα
φούσκᾱ, φοῦσκαposca: fem nom /voc /acc dualφούσκᾱ, φοῦσκαposca: fem nom /voc sg (doric aeolic)——————φούσκᾱͅ, φοῦσκαposca: fem dat sg (doric aeolic) -
11 φούσκας
φούσκᾱς, φοῦσκαposca: fem acc plφούσκᾱς, φοῦσκαposca: fem gen sg (doric aeolic) -
12 кислятина
-
13 кислятина
ж. разг. -
14 pusca
pūsca, ae f. Veg = posca -
15 Consummātum est
"Свершилось".Евангелие от Иоанна. 19.30: Cum ergo accepisset Jesus acetum, dixit: "Consummatum est" et inclinato capite tradidit spiritum. "Когда же Иисус вкусил уксуса [ Имеется в виду обычный напиток римских воинов, приготовляемый на уксусе и называвшийся posca. - авт. ], он сказал: Свершилось! и, преклонив главу, предал дух".Consummatum est! Дело материализма как логического момента совершилось: далее идти теоретически было невозможно. (А. И. Герцен, Письма об изучении природы.)Я с полным правом могу это сказать о Вас, так же точно, как Катон сказал то же самое про Альбидия, который тратил без счету и в конце концов проел все свое состояние; когда же у него остался только дом, он его поджег, чтобы иметь возможность сказать consummatum est [ У Рабле здесь скрытая игра слов с латинским consumptum est - "съедено". - авт. ], - слова, которые впоследствии произнес Фома Аквинский, съев один целую... морскую миногу. (Франсуа Рабле, Гаргантюа и Пантагрюэль.)Несчастье, которое я должен был предупредить, уже свалилось на твою голову, consummatum est. (Оноре Бальзак, Брачный контракт.)Как ребенок, который, играя и собирая цветы, незаметно спустился в пропасть и вдруг с ужасом увидел, что не может выбраться назад, что его отделяют от людей неприступные склоны, что он остался один среди ночи и слышит вой диких зверей, я понял, что целый мир лег между нами. И наши души потряс горестный вопль, словно отзвук мрачного "consummatum est", который гремит в церквах в страстную пятницу, в час смерти Спасителя. (Он же, Лилия в долине.)Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Consummātum est
-
16 oxycras
oxycrās, Abl. crāte, m. (ὀξύκρατον) = posca (w. s.), Plin. Val. 1, 63.
-
17 poscula
pōscula, ae, f., Demin. v. posca (w. s.), Th. Prisc. 1, 8.
-
18 poto
pōto, pōtāvī, pōtātum u. pōtum, āre (Intens. v. Stamme pō, wov. unmittelbar noch die zweite Supin-Form potum u. die Partizz. potus u. poturus u. posca), in starken Zügen-, sich satt-, sich voll trinken, I) eig.: 1) im allg.: α) m. Acc.: aquas, Ov.: vinum, Plin.: album an atrum (roten) vinum potas? Plaut.: vinum moderate potatum, Vulg.: aliqui fontes potati, Cassiod. – bei Dichtern von denen, die am Flusse wohnen, -sich aufhalten, fera, quae potat Araxen, Sen. poët.: sonipes, qui potat stagna Tagi, Claud. – β) absol., cornibus (aus H.), Plin.: u. so cantharo semper, Val. Max.: huc veniunt potum iuvenci, Verg. – 2) prägn.: a) trinken = zechen, saufen, obsonat, potat, Ter.: potaturus est apud me, Ter.: uno cantharo (aus einem B.) potare, Plaut.: unpers., totos dies potabatur, Cic.: estur et potatur incondite, Apul. – b) tränken, zu trinken geben, sitivi et potasti me sitientem, Itala Matth. 25, 35 (u. so öfter bei Eccl., s. Rönsch Itala p. 376): ex hoc frequenter eos potabo, Th. Prisc. 2, 14: felle et aceto potatus, Tert. de spect. 30: et omnes in uno spiritu potati sunt, Vulg. 1. Corinth. 12, 13. – II) übtr.: A) trinken, einsaugen, in sich ziehen, vestis sudorem potat, Lucr.: Aquinatem potantia vellera fucum, Hor.: quinis lana potat (purpurae colorem) horis, Plin. – B) trinken, sich durch Trinken zuziehen, crapulam, sich einen Rausch trinken, Plaut. rud. 587. – / Vom Stamme pō unmittelbar abgeleitete Particc., a) pōtus, a, um, α) passiv = getrunken, ausgetrunken, sanguine poto, Cic.: veneno poto mori, Sen.: poti faece tenus cadi, Hor. – β) aktiv = der getrunken hat, potus sum, ich habe getrunken, üblich nach Varro bei Gell. 2, 25, 7. – gew. angetrunken, betrunken, anus, Hor.: bene p., Cic. – b) pōtūrus, a, um, absol. od. m. Acc. (zB. vinum), Cato r. r. 156, 4. Plin. 10, 125; 14, 58 u.a. Tibull. 1, 3, 78. Prop. 4, 4, 6. Stat. Theb. 12, 719. Suet. Ner. 48, 3 Ihm. Claud. in Eutrop. 2, 251. Lucan. 5, 712 (dagegen potaturus, Ter. Phorm. 837). – Parag. Infin. potarier, Plaut. most. 958.
-
19 potulentus
pōtulentus, a, um (poto) u. pōsculentus, a, um (posc-o = poto, wov. auch posca) u. synk. pōculentus, a, um, I) trinkbar (Ggstz. esculentus), α) Form potul., neutr. subst. esculentum potulentumve, Speise oder Trank, Modestin. dig. 1, 18, 18: Plur. subst., esculenta et potulenta, Speisen u. Getränke, Cic. de nat. deor. 2, 141. Apul. de dogm. Plat. 1, 15. – β) Form posc.: penus est, quod esculentum aut posculentum est, Q. Scaevol. bei Gell. 4, 1, 17: Plur. subst., esculenta omnia et posculenta, alle Speisen u. Getränke, Gell. 17, 11, 2 (an beiden Stellen nach der Spur der besten Hdschrn.). – γ) Form pocul., Plur. subst. poculenta, Speisen (Ggstz. esculenta), Ulp. dig. 33, 9, 3. § 4 M. Macr. sat. 7, 15, 4. – II) (Form potul.) betrunken, Suet. Oth. 2, 1. Apul. met. 3, 5. Porphyr. Hor. carm. 4, 12, 19.
-
20 prosum [1]
1. prō-sum, prōfuī, prōdesse, nützlich sein, nützen (Ggstz. obesse, nocere), I) im allg.: prodesse aequum est, Ter.: illa, quae prosunt aut quae nocent, aut bona sunt aut mala, Cic.: id mirum quantum profuit ad concordiam civitatis, Liv.: in id quoque prodest, ut etc., Quint.: constantia multum prodest in amore, Prop.: eaque in prima parte actionis dicit, quae sunt in summa (im letzten) profutura, Quint.: minus idem proderit in discendis, quae etc., Quint.: quae ad obtinendum, quod intendimus, prodesse, Quint. – m. Angabe wem? durch Dat., qui nec tibi nec alteri prosunt, Cic.: non modo igitur prodest, sed obest etiam Clodii mors Miloni, Cic.: nec hodie, ut prosit mihi Romanorum gratia, ne obsit tantum, deprecor, Liv.: dicere quod causae prosit (Ggstz. dicere aliena), Cic.: studiis scholas prodesse, moribus nocere, Quint.: prodesse reis apud regem, Curt. – mit folg. Infin., multum prodest ea quae metuuntur ipsa contemnere, Cic. Tusc. 4, 64: iis carum et iucundum esse maxime prodest, Q. Cic. de pet. cons. 16: prodest vehementer nusquam discedere, ibid. 43: quod interdum non minus prodest quam diserte dicere, Nep. Epam. 3, 2: quid proderat ditasse Paelignas anus? Hor.: quae scire magis iuvat quam prodest, Sen.: quid mihi fingere prodest? Ov.: proderit per partes ediscere, Quint. – II) insbes., als mediz. t. t. v. Heilmitteln usw., anschla gen, zuträglich sein, helfen (Ggstz. nocere), balineum assumo, quia prodest, vinum, quia non nocet, Plin. ep.: quicquid animum erexit, etiam corpori prodest, Sen.: faba prodest voci, Plin.: isatis contra ignem sacrum prodest, Plin. – m. Infin., contra anginas tritum in posca gargarizari prodest, Plin. 20, 52. – mit Acc. u. Infin. Pass., alia saepius uri prodest, Plin. 36, 201. – / Infin. Fut. profore, Hor. ep. 1, 8, 11. Cl. Mamert. de stat. anim. 2, 9. p. 132, 18 Egbr. Alcim. ad Sor. 590.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
Posca — may also refer to the character on HBO s Rome . Posca was a type of beverage popular among the Roman legions. It was made from wine that had begun to go sour and turn into vinegar. This was diluted with water and occasionally sweetened with honey … Wikipedia
Posca — Saltar a navegación, búsqueda Posca es una bebida popular en la Antigua roma que consistía en vinagre y agua (acetum cum aqua mixtum).[1] [2] A veces se empelaban vinos de poca calidad que acababan avinagrándose, es por esta razón por la que se… … Wikipedia Español
POSCA — vinum acidum aquae mixtum, in Glossis Graeco Latin. ὀξύκρατον, occurrit apud Plautum, Mil. Glorios. Act. 3. sc. 2. v. 23. Sueton. Vitell. c. 12. Plin. l. 20. c. 4. Scribonium Largum, c. 46. 104. Marcellum Empiricum, Celsum, Apitium, Appuleium de… … Hofmann J. Lexicon universale
posca — (Del lat. posca). f. Mezcla de agua y vinagre que empleaban los romanos como refresco y para otros usos … Diccionario de la lengua española
Posca — Posca, so v.w. Oxykrat … Pierer's Universal-Lexikon
Posca — (lat.), so v.w. Oxykrat; war das Getränk, welches den römischen Soldaten im Lager verabreicht wurde … Pierer's Universal-Lexikon
Posca — Die Posca war das bekannteste nichtalkoholische Getränk der römischen Bürger und vor allem auch der Legionäre. Es handelt sich um Essigwasser. Notfalls überdeckte der Essig auch eine schlechtere Qualität des verwendeten Wassers. Für echte Posca… … Deutsch Wikipedia
Posca — Dans l Antiquité romaine, la posca était un vin amer composé en fait de vinaigre allongé d eau et parfois adouci au jaune d œuf. Sommaire 1 Description 2 Usage 3 La boisson dans les Évangiles … Wikipédia en Français
posca — ► sustantivo femenino HISTORIA Mezcla de agua y vinagre que usaban los romanos como refresco y para otros usos. * * * posca (del lat. «posca») f. Mezcla de agua y vinagre que usaban los *romanos como *refresco y para otras cosas. * * * posca.… … Enciclopedia Universal
posca — pò·sca s.f. 1. OB miscuglio di acqua e aceto, anticamente usato come bevanda o come disinfettante 2. RE piem., lomb., vino leggero o di qualità scadente; vinello {{line}} {{/line}} DATA: 2Є metà XIII sec. ETIMO: lat. pōsca(m) … Dizionario italiano
Posca (character of Rome) — Rome character name= Posca actor= Nicholas Woodeson class= Slave / Freedman family= Jocasta (wife) allies= Caesar enemies= None appearances= 1 1 The Stolen Eagle 1 2 How Titus Pullo Brought Down the Republic 1 4 Stealing from Saturn 1 5 The Ram… … Wikipedia